Utmaningar...

Detta året har gett mig en del utmaningar när det gäller många saker.
Det senaste utmaningen var idag- att göra Brandmannatester!
Jag sökte som deltidsbrandman i Halmstad, vet inte hur helhjärtat det var men tänkte det kunde vara spännande. När jag sen fick mail om vad testerna skulle innebära var jag inte lika glad längre, men samtidigt kunde jag ju inte fega ur. Nu när jag ändå kommit till tester och intervju kunde jag ju lika gärna göra dem!

Min dag började med havregrynsgröt och föreberedelser.
Sen var det att cykla till BASen iförd regnkläder..
Efter lite info stack jag och två goa män till simhallen, de och jag skulle göra lite tester.
Simning 500m och sen livräddning av docka på 1.80m djup med lite simning samt hopp från 3:an. Jag har inte gjort sånt (livräddat) innan så det var lite spännande men jag klarade det!

Sen fick vi lite macka och så var tiden inne för att testa brandmanna-kläder. Svårt att hitta bra storlek till mig, som vanligt. Men tillslut så, och då var det dags för det tuffa testet- här kunde man antingen gå vidare eller falla bort. 8graders lutning på rullbandet, 24kilo på kroppen (alltså full rökdykarutrustning) och sen vandra i 5,6km/h under 6min. Det låter inte så mycket. Men det var varmt och jobbigt. Jag föll bort. Jag pallade inte, tror inte jag var tillräckligt peppad och ville det tillräckligt mycket. Lite tungt att andas, och ingen som hejade på direkt. Den enda som var med i rummet var testledaren och han var tämligen neutral! Tror jag hade orkat om jag verkligen bestämt mig för det. Men jag struntade i det, gav upp efter två minuter (plus två minuters uppvärmning).

Så, jag fick inte göra intervju, klättra på stege eller det jobbigaste- gå i tornet och övningshuset för att göra uppgifter med full rökdykarutrustning. Men jag stannade kvar för det var så trevligt där så jag fick lunch- perfekt!
Sen var alla där trevliga även om de inte bjöd med oss vid matbordet men framför allt tjejen som tog ansvar för oss tyckte det var tråkigt att jag inte kom vidare- att jag gav upp. De hade gärna velat ha mig, tjej. Jag var den enda tjejen som var där! När jag kom var det jag och 6 killar, när jag gick var det tre killar kvar... Så, det var inte så enkelt som man kunde tro. Och när man skulle göra övningarna i huset och tornet skulle det avslutas med att dra en 100kg tung docka 25m. Det hade jag aldrig klarat. Men de sparade mina uppgifter och kommer troligtvis att ringa i vår då det är dags för ett nytt gäng!

Jag antog utmaningen- det är inget man kan klandra mig för. Jag lyckades livrädda vilket känns bra. Men jag är lite sur på att jag gav upp.