Många jag träffat säger att de aldrig kunnat springa, men jag tror att det beror på dåliga upplevelser, att ingen har visat dem eller att huvudet inte är inställt. För en gång kunde inte jag heller springa....
Men jag bestämde mig för att börja, jag avskydde det verkligen i början.
Tog en kort runda ytterst sällan (nån gång per termin och jag var nöjd och glad), men dessa rundor blev lite längre, sprang med en kompis och då kunde jag ju inte fuska-inte ge upp- inte tro att jag inte skulle orka. För kunde han, så skulle ju jag också kunna. Och jag kunde. Sprang oftare och längre, senaste året har löprundorna blivit lite fler och succesivt längre bit för bit. Ja, helt enkelt gick från promenad till löprunda.
Nu sitter jag på gymmet och ser på andra som springer, tränar och kämpar- själv ska jag ta tag i boken och börja läsa den. Born to run- Christopher McDougall. Givetvis på engelska. Här finns den (på svenska):
Born to run
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar