Skall-rens!

Igår hade jag en intensiv men grymt bra dag. På eftermiddagen kände jag att jag behövde rensa skallen, tankarna malde runt och jag brukar ha två sorters skall-rens. Det ena är att träna och bara tänka på något helt annat- helt uppe i det jag gör! Det andra är att promenera o tänka igenom saker, reflektera. För mig har de varit en tydlig skiljelinje mellan dessa olika sätt, MEN under kan ske! Löpningen har blivit för mig en stund när jag kan tänka o reflektera, och efteråt har jag (ganska ofta i alla fall) kommit fram till bra saker/lämnat det ja tänkte på. Skönt!! 

Härligt löparminne 1

Jag vet var det började. Löpningen blev min riktiga vän när jag la ner all tidtagning, puls-mätning och körde samma sträcka regelbundet. Utan stress eller press. För en grej kan bli prestation utan att man tror det eller tänker på det. Det var först efteråt som jag kom undifund med det! 

Härligt löparminne 2

Under löprundan tänkte jag på det med att saker kan ge press fast man inte tänker på det, och funderade igenom mitt liv. Andra gången jag flyttade till Halmstad var hösten 2009- alltså 4,5 år sen! På dessa år har jag hunnit: 

-2 års studier på högskolan

-2 års ideell ungdomsledare 1gång/vecka

-1 års heltidsjobb (arbetsledare)

-1 års jobb 80% (familjeassistent)

-0,5 års jobb 50% (vaktmästare) 

-2 års extraknäck timmar (receptionist)

-1 års extraknäck timmar (barnidrott)

-1,5 års jobb (bodypump instruktör) 

-11 års ideella styrelseuppdrag (4 olika styrelser totalt) 

-Dessutom varit hemgruppsledare, mötesledare, lovsångsledare, spelat på mässa, varit kyrkvärd, tolkat till engelska och hjälpt till som förebedjare i kyrkan.

+ hängt mycket med vänner, haft hembjudningar & påhälsningar runtom i landet. Dessutom har jag läst ganska mycket böcker o försökt prioritera ensamtid med Gud.

+ få in gärna 5 träningspass i veckan, varav två i veckan var jobbpass där jag ledde skivstångsträning. 

Jag skriver inte detta för att på något sätt skryta eller få människor att tycka synd om mig, det har varit egna val. Men jag inser att ett sånt liv inte håller särskilt länge. Och jag är 26 år, ganska ungt ändå. Inte konstigt att kroppen aldrig fått återhämta sig!! Ständigt förkyld är ju ett resultat av bland annat detta... 

Nu satsar jag på 80% jobb, en styrelse, ett par ledaruppdrag (som inte känns så betungande) och min egen träning & vila! Vilan är nog så viktig!! Nya tider väntar :)

Så säger Herren: Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. (Jag vill lägga till: den engagerade skall inte berömma sig av sitt engagemang.) 

Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren. Jer 9:23-24

Stretchingen hoppade jag nästan alltid över förut, fanns ingen tid till det! Vilket också innebar att det aldrig fanns tid att komma ner i varv...Glad att jag hinner nu!