Om någon har missat det så har jag varit i Etiopien i två veckor. Vi åkte 12 st unga vuxna från Sverige. Jag kände två av dem innan, 11 tjejer och 1kille var vi totalt. Första utmaningen! Men de var trevliga så det gick bra :)
Addis Abeba är en stor stad med mycket trafik, många människor, inget specifikt centrum, lokaltrafik som innebär taxis. Mexicoaratkilokiromeda- tänk dig den ramsan snabbt- så kan det låta utmed gatan när de susar förbi. Smidigt sätt, om taxin blir full snabbt annars kan du få vänta. Tiden är inte alltid så viktig- ganska befriande jämfört med Sverige!
Det som gjorde störst intryck på mig var inte allt man blev kallad på gatan (money, sweetie, americano eller bara hälsningsfrasen salam.) utan alla de fantastiska möten med människor som vi fick. Trevliga, gästvänliga och omtänksamma- bitar i det sociala jag gärna tar med till mitt samhälle och sammanhang. En person som jag pratade en del med var Abraham, en kille som arbetar med barn på en skola i förorten Kolfe. Vilken glädje, energi och smittande engagemang han har för barnen! Och vilka söta barn sen, svårt att förstå att de inte alltid har det så bra som man vill och önskar..
Möten i kyrkan var också givande, Gud är mäktig och påtaglig. imponerad av hur länge man kan ha en gudstjänst "det beror bara på att den Helige Ande kommer över oss som vi orkar" som Abebe sa. Visst ligger det mycket i det, men mycket är nog också disciplin tror jag.
Trots mycket sprit. Handsprit alltså, fick jag en släng av magknip och dia -4 dagar. Något man får räkna med när man kommer till en ny matkultur, annan hygien osv. Då längtade jag hem till Sverige och den friska luften och renheten, ville att någon bara skulle tycka lite synd om mig och jag undrade vad jag gjorde i Afrika. Men de tankarna försvann när jag sen blev frisk. Skönt! Tänk vad stark en missionär måste vara- eller åtminstone blir av alla erfarenheter! Imponerad av att möta Jonas & Viktoria plus söta barnen Samuel och Ester.
Vart man än kommer får man se nya saker, lära sig nytt, träffa fina människor och förhoppningsvis lära sig tänka lite mer på andra. Att applicera de bra sakerna i mitt egna sammanhang är mitt mål såhär efteråt! Det handlar alltid om att ge och ta emot, hela livet.
Härligt att vara bortrest:)
SvaraRaderaTrevlig lördag
Kram från Victoria på www.victoriasprovkök.se